Astrid Lindgrens värld, där det inte finns några bekymmer.

Måndag morgon kliver man upp, lite försovning, vid 20 över 6 och tar bussen in till stationen kvart i 7. Där möter vi upp med Mia, Emeleie och Alexander som är lite halv vakna och inte riktigt vet vad som håller på att hända. Väntar på att få kliva på tåget, men får sedan reda på att tåget är sönder och ersatt av en buss, Emelie och Alexander som aldrig åkt tåg innan blev ju lite ledsna, men fick hålla hoppet uppe om att det blev tåg hem. Hej då Mia och hejdå alla tråkiga ledsna tankar.






Under bussresan hann det bli väldigt många fina kort som emelie tog med min kamera.




Vi kom ju fram efter att en jobbig taxi hade fått köra oss sista biten. Det första vi gick till var Saltkråkan, nyöppnat för i år, vaxdockor i mörka rum som pratade och man satt i en vagn som åkte runt. Melker sprutade även vatten vilket gjorde redan mörkrädda alexander ändå räddare, poor litle boy.




Det blev den lilla staden.




Bullerbyn och glass.




Nils Karlsson Pyssling, Emil och världens längsta inte-nudda-marken banan.




stoppa huvudet i hål skaer och sprutande stenar.




Ronja rövardotter, Pippi Långstrump och lite fika innan vi skulle gå och shoppa.




Sedan blev det hemfärd och dom fick äntligen åka tåg.
Så här satt vi lyckliga och trötta och halvsov hela resan hem.




Imorse vaknade jag helt utmattad både pga barnen och på ett förlåt som aldrig kommer komma.
Men tog mig upp, gjorde lite mackor, satte mig vid datorn, fick tag i världens mest älskvärda pojkvän och sedan tog jag även trippen hem till honom :). Satt hemma ett litet tag och hann träffa Granberg och Tukk nu innan dom ska till Bulgarien för en vacka, kommer sakna alla dessa pojkar som alltid springer ivägen där hemma hos jesper. Vid 3 tiden åkte vi upp till Toffe och där blev vi kvar till 7 och nu har jag kommit hem och måste snart gå och lägga mig, orkar inte längre sitta uppe och vänta på samtalet.


en glassätande Emma.

Måndagens sötaste var Emelie och Alexander som var jätte duktiga på Astrids värld och idag var peppe verkligen stöttande och underbar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0